Introduktion
Första gången man kunde läsa Franz Kafka på svenska var 1938, då tidskriften Presens publicerade tre korta texter i Johannes Edfelts tolkning. Sedan dess har läget förändrats avsevärt. Numera finns hans samlade verk i svensk översättning. Under fliken Reception redovisar jag alla svenska Kafkaöversättningar som publicerats i bokform och de flesta som tryckts i tidningar och tidskrifter mellan 1938 och 2019. (Tiden från 2020 är under arbete.) Jag redogör också för hur dessa översättningar tagits emot av recensenterna. Vidare behandlar jag fristående artiklar och essäer samt radio- och teveprogram som ägnats åt Kafka under den aktuella perioden. Slutligen refererar jag innehållet i den sekundärlitteratur som översatts samt de böcker som skrivits om författaren på svenska.
På den svenska teaterscenen gjorde Kafka debut 1945, då det var världspremiär på hans ofullbordade enaktare Gravväktaren på Uppsala studentteater. Under åren som följt har det gjorts åtskilliga dramatiseringar av hans romaner och noveller. Under fliken Teater redogör jag för hur Kafkas verk överförts till teater- och filmscenen mellan 1945 och 2019. (Tiden från 2020 är under arbete.) Jag presenterar merparten av de för mig kända uppsättningarna av Kafkas texter på svensk teater och film från 1945 och framåt. Det finns några föreställningar som jag visserligen har kännedom om men av olika skäl inte lyckats få fram något substantiellt om och därför inte behandlar. Såvida inte annat framgår är det jag som svarar för alla intervjuer i anslutning till de olika föreställningarna.
Under fliken Fördjupning återfinns material med anknytning både till Reception och Teater. Det blir ibland en viss överlappning mellan reception och teater genom att jag under fliken reception också nämner större teaterhändelser. Det finns då alltid en länk till det avsnitt under fliken teater där de olika dramatiseringarna behandlas mer utförligt.
Medievärlden har förändrats. Ju närmare vår egen tid vi kommer desto färre blir de tryckta tidningarna och tidskrifterna och desto fler blir nätpublikationerna. Men tills vidare uppmärksammar jag endast tryckta tidningar och tidskrifter. Den politiken kommer jag troligen att behöva ompröva framöver.
Från och med 1985 blir jag själv en del av Kafkaintroduktionen i Sverige genom att Erik Ågrens och mina översättningar samt senare mina böcker började utkomma. Jag hade därför ursprungligen tänkt sätta punkt för min redogörelse vid den tidpunkten och betrakta utvecklingen enbart utifrån. Så beslutade jag mig i stället för att behandla även tiden efter 1985 men tydligt markera att jag själv är en del av händelseutvecklingen. Framställningen blir därmed till en redogörelse för den svenska Kafkaintroduktionen även inifrån. Som en följd av det greppet redovisar jag också sådant som jag själv vet eller som jag fått veta genom möten med personer som på olika sätt varit involverade i att presentera Kafka för den svenska publiken både före och efter 1985.
När jag påbörjade arbetet med att undersöka hur Kafka introducerats i Sverige var jag inställd på att bara torrt och sakligt redogöra för vad som skrivits om författaren i böcker, tidningar och tidskrifter och sagts i radio och teve. Men jag upptäckte snart att jag ibland inte kunde hejda min motsägelselust när jag noterade rena faktafel eller tvivelaktiga resonemang. Men jag vill skynda mig att säga att de allra flesta recensenter och kommentatorer som i Sverige skrivit om Kafkas liv och verk har vinnlagt sig om att ta reda på fakta och hålla sig till dem, och när skribenterna har spekulerat eller uttryckt personliga åsikter har också dessa resonemang i allmänhet varit sansade och välgrundade.
För ovärderlig hjälp med mitt arbete tackar jag:
Arkivet för Malmö Opera och Musikteater
Dramatens bibliotek
Kungliga biblioteket
Statens ljud- och bildarkiv
Sveriges teatermuseum
Teatersamlingarna på Göteborgs Stadsmuseum
Hans Blomqvist
Franz Kafka (1883 – 1924)
Hans Blomqvist
Foto: Telma Trollby